Titel: Kopparhandsken

Författare: Cassandra Clare & Holly Black

Bokförlag: Bonnier Carlsen

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Lottie Eriksson

Originaltitel: The Copper Gauntlet

Riktiga utgivningsår: 2015

Serie: Magisterium #2

Tidigare delar i serien: #1 Järnprovet

Antal sidor: 330

Första meningen: Call tog en liten skiva flottig pepperoni från sin pizza och stack in den under bordet.

Handling: Call Hunts sommarlov är inte som ett sommarlov borde vara – hans pappa är övertygad om att han är ond och Calls bästa vän heter Tumult och är en rödögd jättevarg som inte precis gör succé i grannskapet. Dessutom längtar han tillbaka till trollkarlsskolan Magisterium och sina vänner.
När Call en kväll upptäcker att hans pappa planerar att förgöra både honom och Tumult blir situationen ohållbar och för att undkomma flyr han till Magisterium. Där råder panik. Den magiska Kopparhandsken, som kan skilja en magiker från hens magi, har blivit stulen och hotar att ödelägga skolan och hela trollkarlsvärlden. Tillsammans med sina vänner Tumult, Tamara och Aaron (samt en mycket ofrivillig Jasper) ger sig Call ut på ett farligt uppdrag för att hitta handsken, men i jakten på den skyldiga väcks onda väsen till liv. Mystiken tätnar och vännerna närmar sig en allt mer obekväm sanning…

Omdöme: För att vara helt ärlig så var inte denna boken riktigt lika bra som den första. Helt plötsligt var Call, Aaron och Tamara så himla duktiga på det här med magi och det kändes inte riktigt realistiskt. Men annars så var det väldigt spännande och det fanns en del överraskningar. Tempot är väldigt högt och läsaren kastas liksom hela tiden framåt så man hinner aldrig stanna upp och tänka på vad det är man läser. Berättelsen hinner till exempel inte landa på skolan förrän ett uppdrag är igång och vännerna lämnar skolan. Jag känner att jag lite saknar förklaringen till vissa saker och jag blir stressad. På det stora hela gör det inte så mycket men ibland hade jag velat stanna upp. Så jag är lite besviken på tvåan jämfört med ettan men det är fortfarande en jättebra bok!

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Glassvärdet av Victoria Aveyard

Titel: Ur Askan
Författare: Leigh Bardugo
Bokförlag: Gilla Böcker
Utgivningsår i Sverige: 2016
Språk: Svenska
Översättning av: Carina Jansson
Originaltitel: Ruin and Rising
Riktiga utgivningsår: 2014
Serie: Grisha-trilogin #3
Tidigare delar i serien: #1 I Ljusets Makt, #2 Stormens Öga
Antal sidor: 344
Första meningen: Monstrets namn var Izumrud, den stora masken, och vissa hävdade att det var han som skapat tunnlarna som löpte under Ravka.
Handling: Skuggmästaren har intagit huvudstaden och styr Ravka från en tron av mörker. Alina och Mal gömmer sig i underjorden. Snart börjar jakten på Morozovas tredje främjare, eldfågeln. Den är Ravkas enda hopp om räddning, men att använda den skulle kunna kosta Alina allt. Men har hon något val?
Omdöme: Denna boken var inte lika bra som bok två men absolut inte dålig. Dock fanns inte det där rafflande slutet som man vill ha i slutet på en trilogi. Vem Alina skulle välja som sin kille (Mal eller Nikolai) var i denna bok så uppenbart att det inte gav någon spänning alls. Boken bjöd också på ett fint och lyckligt slut som var behagligt för läsaren då uppgörelsen mellan Alina och Skuggmästaren var ganska "lätt" eller hur man nu ska beskriva den, hehe.
Betyg:

 
Boken jag ska börja i nu: Det Oändliga Havet av Rick Yancey

Titel: Glastronen
Författare: Sarah J. Maas

Bokförlag: Modernista
Utgivningsår i Sverige: 2016
Språk: Svenska
Översättning av: Lena Jonsson
Originaltitel: Throne of Glass
Riktiga utgivningsår: 2012
Serie: Glastronen #1
Antal sidor: 400
Första meningen: Efter ett års slaveri i Endoviers saltgruvor var Celaena Sardothien van vid att bli eskorterad överallt i bojor och med en svärdsspets i ryggen.

Handling: I ett land i avsaknad av magi, där kungen styr med järnhand, kallas en lönnmördare till ett slott. Hon reser dit, inte för att döda kungen utan för att vinna sin frihet. Om hon besegrar tjugotre motståndare i en tävling mördare, tjuvar och soldater blir hon frigiven från fängelset och kommer att få tjäna som kungens Mästare.
Hennes namn är Celaena Sardothien.
Kronprinsen kommer att utmana henne. Kaptenen för livgardet kommer att beskydda henne. Men något ondskefullt ruvar i glasslottet och det är där i syfte att döda. I takt med att den ena efter den andra av hennes motståndare dör förvandlas Celaenas kamp för frihet till en kamp för överlevnad, och till ett desperat försök att förgöra ondskan innan den utplånar hennes värld.
Omdöme: Denna boken var jättebra och jag gillar verkligen huvudpersonen. Hon har attityd och är inte rädd för att säga vad hon tycker vilket ger läsaren en del skratt. Handlingen var spännande och man ville hela tiden läsa mer. Även här fanns en kärlekstriangel och ska jag vara ärlig så vet jag inte vem jag vill att hon ska välja, jag gillar båda. Sammanfattat alltså en bra bok med alla ingredienser för en rolig läsupplevelse. Dock inte tillräckligt gripande för högsta betyg.
Betyg:

 
Boken jag ska börja i nu: Ur Askan av Leigh Bardugo

Titel: Slutet

Författare: Ursula Poznanski

Bokförlag: Bokförlaget Opal

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Sofia Lindelöf

Originaltitel: Die Vernichteten

Riktiga utgivningsår: 2014

Serie: Sveket #3

Tidigare delar i serien: #1 Sveket, #2 Sammansvärjningen

Antal sidor: 508

Första meningen: Vi ser dem knappt i mörkret, de är skuggor mellan facklornas fladdrande lågor.

Handling: Nu känner Ria till det smittsamma viruset som dödar så snabbt. Hon vet att det är tänkt att förinta sfärerna och deras invånare, som hämnd för alla de bortrövade barnen och för att skapa en ny framtid för ytterbefolkningen. En förfärlig plan. Det enda motgift som finns bevakas av Quirin, som vägrar tänka om. En dag är han spårlöst försvunnen, och Ria och hennes vänner har förlorat sin trygghet. Ria ger inte upp sitt sökande efter motgiftet, hon vill skydda både klanmedlemmars och sfärinvånares liv. Då får hon reda på något fullkomligt oväntat, något av ofattbar grymhet. Något som är större än allt som hon hittills har avslöjat. 

Omdöme: Jag älskar spårket - vilket brodderi med orden. Det ser ni ett tydligt exempel på redan i första meningen här ovanför. Det gör texten vacker på något vis och bär fram fler budskap än vad en konstanterande mening gör. Iaf, boken var inte riktigt lika bra som tvåan men jag gillade den ändå skarpt. Det är väldigt spännande och Ria är en intressant karaktär att följa. Slutet är jag dock lite tveksam till. Jag gillar inte öppna slut som är typ "ett frö är sått och nu är det bara att hålla tummarna för att det ska gå åt rätt håll...". Jag vill ha ett lyckligt slut där det är lyckligt, inte där det kanske blir lyckligt. Om ni fattar. ;) Så det var ett litet minus men det var ändå ett fint slut på en bra trilogi.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Lady Midnight av Cassandra Clare

Titel: Chanslös
Författare: Gail Carriger
Bokförlag: Styxx Fantasy
Utgivningsår i Sverige: 2012
Språk: Svenska
Översättning av: Lena Karlin
Originaltitel: Changeless
Riktiga utgivningsår: 2010
Serie: Parasollprotektoratet #2

Tidigare delar i serien: #1 Själlös
Antal sidor: 376
Första meningen: "De är vad, sa du?"
Handling: Alexia Tarabotti, numera Lady Maccon, trivs i sin nya tillvaro som fru till Conall Maccon, Londonvarulvarnas alfa. Men hennes idylliska tillvaro störs snart då varulvsregementet återvänder från utlandet och slår ner sina tältpinnar på hennes gräsmätta. samtidigt sveper en farsot in över London, och den påverkar stadens övernaturliga invånare på ett skrämmande sätt. På order av drottningen fattar Alexia sitt para­soll, går ombord på ett luftskepp och ger sig av mot Skottland, ursinniga varulvar och en märklig egyptisk mumie. Men det verkar som om någon helst ser att hon inte når sin destination och Alexia måste inse att det finns situationer som inte ens en kopp te kan rädda!
Omdöme: Denna boken var mycket bättre än den första i trilogin och det tror jag till stor del beror på att man var insatt i världen och hade fattat tycke för karaktärerna. Jag älskar fortfarande Alexia - vilken underbar huvudperson! Alltid kaxig och med ett väldigt komiskt tankesätt som ger läsaren många skratt. En viktig hemlighet blev i denna boken också avslöjad och slutet var väldigt drastiskt och omtumlade. Hoppas verkligen (och tror) att det löser sig i sista boken.
Betyg:

 
Boken jag ska börja i nu: Slutet av Ursula Poznanski

Titel: Rosensällskapet

Författare: Marie Lu

Bokförlag: Modernista

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Katarina Falk

Originaltitel: The Rose Society

Riktiga utgivningsår: 2015

Serie: Den Unga Eliten #2

Tidigare delar i serien: #1 Den Unga Eliten

Antal sidor: 320

Första meningen: När jag var liten brukade mor ägna långa eftermiddagar åt att berätta gamla folksagor för mig.

Handling: Adelina Amouteru har fått sitt hjärta djupt sargat av såväl familj som vänner. Något som fått henne att ge sig in på hämndens bittra väg.
Hon är nu känd som Vita Vargen, och hon och hennes syster flyr från Kenettra för att leta upp andra ur Den unga eliten, med förhoppningen att kunna bygga upp en egen armé av allierade. Hennes mål: att slå ner Inkvisationsmakterna, de soldater i vita uniformer som försökte döda henne och nästan lyckades.
Men Adelina är ingen hjälte. Hennes krafter, närda av rädsla, har börjat växa bortom hennes kontroll. Och hon litar inte på sina nyvunna Eliten-vänner. Teren Santoro, Inkvisationens ledare, vill se henne död. Och hennes tidigare vänner, Raffaele och Dolksällskapet, vill nu sätta stopp för hennes hämndlystnad. Adelina kämpar för att försöka klamra sig fast vid det goda inom sig. Men hur ska en människa kunna vara god, när hela hennes existens är så beroende av mörka krafter?

Omdöme: Eftersom Marie är en grymt bra författare så fastnar man direkt i boken och har svårt att lägga ifrån sig den. Handlingen är lätt att hänga med i utan att vara det allra minsta händelselös. Men för att prata om just själva handlingen så är jag inte lika nöjd där. Adelina blir genom hela boken "ondare och ondare". Mörket kryper in i henne och i slutet är hon en maktgalen person som älskar att se folk lida. Jag gillar inte att umgås med en huvudperson som är påväg åt helt fel håll för man kan ju inte direkt påverka deras val även om man skulle vilja. En ny person som jag gillar är Magiano, denne mystiske imitör som antagligen kommer bli Adelinas kärlek. Eller? Och så Enzo, denne Enzo. Jag kan egentligen inte skriva nåt om honom utan att spoila (ni som är rädda för detta -  sluta läs här!)

men eftersom han är så förändrad och med tanke på hur denna boken slutade så tror jag att han och Adelina kommer vara de två fiender som allt står emellan i den tredje och avslutande boken i trilogin. Tyvärr, måste jag också säga, för jag gillade verkligen den gamla Enzo.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Chanslös av Gail Carriger

Titel: Hades

Författare: Josephine Angelini

Bokförlag: Bonnier Carlsen

Utgivningsår i Sverige: 2012

Språk: Svenska

Översättning av: Ylva Kempe

Originaltitel: Dreamless

Riktiga utgivningsår: 2012

Serie: Starcrossed #2

Tidigare delar i serien: #1 Helena

Antal sidor: 501

Första meningen: På måndagsmorgonen var skolan stängd.

Handling: Första delen i serien slutade med att Helena, som är den enda som kan vandra mellan dödsriket och de levandes värld, måste ta sig ned i underjorden för att döda erinnyerna, de tre ödesgudinnorna. Om hon misslyckas kommer Lucas (som hon är väldigt kär i, men som är hennes nyupptäckta kusin … eller?), Ariadne och Jason att mot sin vilja drivas till att döda sin egen kusin, Hector.
Men i underjorden, Hades, försvinner Helenas styrka och snabbhet. Tiden rinner iväg och Helena börjar tvivla på att hon kommer att lyckas med sitt uppdrag. Helenas vänner gör allt de kan för att hjälpa henne. Tyvärr finns det en förrädare bland dem.
Helena och Lucas utkämpar också en egen strid, den mot de känslor de har för varandra. Ödet har förutspått en katastrof om de blir ett par och det hotar att driva dem båda till vansinne. Och snart börjar Lucas att förändras på ett högst obehagligt sätt.
Men kanske finns det nytt hopp när Helena möter den mystiske Orion? Han säger sig vara utsänd för att hjälpa henne, men kan hon lita på honom?

Omdöme: Jag tycker Josephine har mognat väldigt mycket som författare sen bok ett i denna serien. Språket är nu betydligt bättre, konserationerna inte lika enformiga och karaktärerna inte lika barnsliga. De två första tredjedelarna av boken är väldigt sega. Det händer i stort sätt inget mer än att Helena kämpar i Hades men lyckas inte med något, vaknar upp full av lera därifrån, går till skolan, går till familjen Delos, går hem och lägger sig i sitt iskalla rum igen och tillbringar ännu en natt utan sömn nere i Hades. Det blir lite intressantare när Orion kommer in i bilden men ska jag vara ärlig tycker jag bara att han förstör mellan Helena och Lukas, som inte är tilsammans för att de tror de är kusiner. Men det fick nämde Helenas mamma en gång att hon ljugit om så jag vet inte rikigt. Antagligen är dom inte det men det märker jag nog i sista boken. Så sammanfattat en ganska seg bok men ändå bättre en bok 1.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Time Riders av Alex Scarrow

Titel: Den Femte Vågen

Författare: Rick Yancey

Bokförlag: Rabén&Sjögren

Utgivningsår i Sverige: 2013

Språk: Svenska

Översättning av: Jan Risheden

Originaltitel: The 5th Wave

Riktiga utgivningsår: 2013

Serie: Den Femte Vågen #1

Antal sidor: 491

Första meningen: Det blir inget uppvaknande.

Handling: Efter första vågen finns bara mörker. Andra vågen överlever bara de som har tur. Tredje vågen överlever bara de som har otur. Och när fjärde vågen har passerat finns bara en regel: Lita inte på någon.

Cassie har överlevt de fyra första vågorna av en utomjordisk attack. Hennes föräldrar är döda och lillebrodern tillfångatagen. Nu flyr hon för livet, hon flyr från De andra. De andra ser ut som människor, men de har ett uppdrag som de sköter med kallblodig perfektion - att döda alla de ser. Cassie har valt att inte lita på någon. Hon vet att ensam är stark inte längre bara är en tom fras, det är hennes enda chans att hålla sig vid liv.

Omdöme: En väldigt känslostark bok måste jag säga. Att inte veta om man kan lita på någon, som för Cassie, eller bli sviken av de man verkligen tror på, som för Ben/Zombie, måste vara fruktansvärt. Man kan inte ens tänka i de banorna här där tillit är en självklarthet för de allra flesta. Vi har ju inte fått besök av utomjordningar än, menar jag. ;) Som läsare blir man lurad hela tiden om vem som är ond och god, vilket i detta fallet är samma ska som omänsklig eller mänsklig. Karaktären Evan är nog den som förvirrar mig mest för man vet inte riktigt vilken sida han står på, precis som Cassie inte vet. En film på denna boken har ju tydligen släpps eller ska släppas, jag vet inte riktigt men den ska jag iaf se nå gång när jag har tid, vilket betyder att det kan dröja, haha.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Askfödd av Sabaa Tahir