Titel: Slutet

Författare: Ursula Poznanski

Bokförlag: Bokförlaget Opal

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Sofia Lindelöf

Originaltitel: Die Vernichteten

Riktiga utgivningsår: 2014

Serie: Sveket #3

Tidigare delar i serien: #1 Sveket, #2 Sammansvärjningen

Antal sidor: 508

Första meningen: Vi ser dem knappt i mörkret, de är skuggor mellan facklornas fladdrande lågor.

Handling: Nu känner Ria till det smittsamma viruset som dödar så snabbt. Hon vet att det är tänkt att förinta sfärerna och deras invånare, som hämnd för alla de bortrövade barnen och för att skapa en ny framtid för ytterbefolkningen. En förfärlig plan. Det enda motgift som finns bevakas av Quirin, som vägrar tänka om. En dag är han spårlöst försvunnen, och Ria och hennes vänner har förlorat sin trygghet. Ria ger inte upp sitt sökande efter motgiftet, hon vill skydda både klanmedlemmars och sfärinvånares liv. Då får hon reda på något fullkomligt oväntat, något av ofattbar grymhet. Något som är större än allt som hon hittills har avslöjat. 

Omdöme: Jag älskar spårket - vilket brodderi med orden. Det ser ni ett tydligt exempel på redan i första meningen här ovanför. Det gör texten vacker på något vis och bär fram fler budskap än vad en konstanterande mening gör. Iaf, boken var inte riktigt lika bra som tvåan men jag gillade den ändå skarpt. Det är väldigt spännande och Ria är en intressant karaktär att följa. Slutet är jag dock lite tveksam till. Jag gillar inte öppna slut som är typ "ett frö är sått och nu är det bara att hålla tummarna för att det ska gå åt rätt håll...". Jag vill ha ett lyckligt slut där det är lyckligt, inte där det kanske blir lyckligt. Om ni fattar. ;) Så det var ett litet minus men det var ändå ett fint slut på en bra trilogi.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Lady Midnight av Cassandra Clare

Titel: Chanslös
Författare: Gail Carriger
Bokförlag: Styxx Fantasy
Utgivningsår i Sverige: 2012
Språk: Svenska
Översättning av: Lena Karlin
Originaltitel: Changeless
Riktiga utgivningsår: 2010
Serie: Parasollprotektoratet #2

Tidigare delar i serien: #1 Själlös
Antal sidor: 376
Första meningen: "De är vad, sa du?"
Handling: Alexia Tarabotti, numera Lady Maccon, trivs i sin nya tillvaro som fru till Conall Maccon, Londonvarulvarnas alfa. Men hennes idylliska tillvaro störs snart då varulvsregementet återvänder från utlandet och slår ner sina tältpinnar på hennes gräsmätta. samtidigt sveper en farsot in över London, och den påverkar stadens övernaturliga invånare på ett skrämmande sätt. På order av drottningen fattar Alexia sitt para­soll, går ombord på ett luftskepp och ger sig av mot Skottland, ursinniga varulvar och en märklig egyptisk mumie. Men det verkar som om någon helst ser att hon inte når sin destination och Alexia måste inse att det finns situationer som inte ens en kopp te kan rädda!
Omdöme: Denna boken var mycket bättre än den första i trilogin och det tror jag till stor del beror på att man var insatt i världen och hade fattat tycke för karaktärerna. Jag älskar fortfarande Alexia - vilken underbar huvudperson! Alltid kaxig och med ett väldigt komiskt tankesätt som ger läsaren många skratt. En viktig hemlighet blev i denna boken också avslöjad och slutet var väldigt drastiskt och omtumlade. Hoppas verkligen (och tror) att det löser sig i sista boken.
Betyg:

 
Boken jag ska börja i nu: Slutet av Ursula Poznanski

Titel: Rosensällskapet

Författare: Marie Lu

Bokförlag: Modernista

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Katarina Falk

Originaltitel: The Rose Society

Riktiga utgivningsår: 2015

Serie: Den Unga Eliten #2

Tidigare delar i serien: #1 Den Unga Eliten

Antal sidor: 320

Första meningen: När jag var liten brukade mor ägna långa eftermiddagar åt att berätta gamla folksagor för mig.

Handling: Adelina Amouteru har fått sitt hjärta djupt sargat av såväl familj som vänner. Något som fått henne att ge sig in på hämndens bittra väg.
Hon är nu känd som Vita Vargen, och hon och hennes syster flyr från Kenettra för att leta upp andra ur Den unga eliten, med förhoppningen att kunna bygga upp en egen armé av allierade. Hennes mål: att slå ner Inkvisationsmakterna, de soldater i vita uniformer som försökte döda henne och nästan lyckades.
Men Adelina är ingen hjälte. Hennes krafter, närda av rädsla, har börjat växa bortom hennes kontroll. Och hon litar inte på sina nyvunna Eliten-vänner. Teren Santoro, Inkvisationens ledare, vill se henne död. Och hennes tidigare vänner, Raffaele och Dolksällskapet, vill nu sätta stopp för hennes hämndlystnad. Adelina kämpar för att försöka klamra sig fast vid det goda inom sig. Men hur ska en människa kunna vara god, när hela hennes existens är så beroende av mörka krafter?

Omdöme: Eftersom Marie är en grymt bra författare så fastnar man direkt i boken och har svårt att lägga ifrån sig den. Handlingen är lätt att hänga med i utan att vara det allra minsta händelselös. Men för att prata om just själva handlingen så är jag inte lika nöjd där. Adelina blir genom hela boken "ondare och ondare". Mörket kryper in i henne och i slutet är hon en maktgalen person som älskar att se folk lida. Jag gillar inte att umgås med en huvudperson som är påväg åt helt fel håll för man kan ju inte direkt påverka deras val även om man skulle vilja. En ny person som jag gillar är Magiano, denne mystiske imitör som antagligen kommer bli Adelinas kärlek. Eller? Och så Enzo, denne Enzo. Jag kan egentligen inte skriva nåt om honom utan att spoila (ni som är rädda för detta -  sluta läs här!)

men eftersom han är så förändrad och med tanke på hur denna boken slutade så tror jag att han och Adelina kommer vara de två fiender som allt står emellan i den tredje och avslutande boken i trilogin. Tyvärr, måste jag också säga, för jag gillade verkligen den gamla Enzo.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Chanslös av Gail Carriger

Titel: Nemesis

Författare: Josephine Angelini

Bokförlag: Bonnier Carlsen

Utgivningsår i Sverige: 2013

Språk: Svenska

Översättning av: Ylva Kempe

Originaltitel: Goddess

Riktiga utgivningsår: 2013

Serie: Starcrossed #3

Tidigare delar i serien: #1 Helena, #2 Hades

Antal sidor: 434

Första meningen: Helena kunde se något som hon gissade var floden Styx alldeles till vänster om sig.

Handling: Helenas misstag har befriat gudarna från deras fångenskap på Olympen och nu måste hon hitta ett sätt att stoppa dem innan ett förödande krig bryter ut. Men gudarna är rasande och deras blodtörst har redan lämnat ett spår av döda kroppar efter sig. Om Helena ska lyckas utmana det som står skrivet i stjärnorna måste hon till slut träda in i rollen som gudinna.

Men vem går det att lita på inför den sista striden? Oraklets avslöjande att den mytomspunna Tyrannen – förgöraren som är mäktigare än alla andra gudar tillsammans – lurar bland dem orsakar en splittring hos Helena och hennes vänner. Samtidigt är Helena fortfarande osäker på om hon älskar Lucas eller Orion, och när det oundvikliga kriget närmar sig tvingas hon att fatta ett fruktansvärt beslut.

Omdöme: En ganska bra men smått förvirrande avslutning på denna serien. Jag tycker fortfarande att Helena är rätt barnslig. Hon verkar vara orimligt mäktig hela tiden och alla bara gör som hon säger. Det stör jag mig på, hehe. Annars var avslutningen helt okej som sagt. Kriget som utspelade sig fattade jag väldigt lite av men det löste ju sig iaf så författaren visste de åtminstone. ;)

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Rosensällskapet av Marie Lu