Titel: Ett hov av dimma och vrede

Författare: Sarah J. Maas

Bokförlag: Modernista

Utgivningsår i Sverige: 2018

Språk: Svenska

Översättning av: Carina Jansson

Originaltitel: A Court of Mist & Fury

Riktiga utgivningsår: 2016

Serie: Ett hov av taggar och rosor #2

Tidigare delar i serien: #1 Ett hov av taggar och rosor

Antal sidor: 665

Första meningen: Kanske hade jag alltid varit trasig och mörk inombords.

Handling: Feyre har överlevt Amaranthas strävan att återvända till Vårhovet, men till ett högt pris. Trots att hon besitter högalvernas krafter är hennes hjärta fortfarande mänskligt, och hon kan inte släppa tanken på de fruktansvärda dåd hon utförde för att rädda Tamlins folk. Inte heller har hon glömt sin förhandling med Rhysand, Natthovets fruktade höglord. Samtidigt som Feyre navigerar genom ett nät av politik, passion och storslagen kraft, vaknar en ännu större ondska till liv en ondska som bara Feyre själv kan stoppa. Men bara om hon kan hålla sina gåvor i schack och om hon kan läka sin stukade själ. Bara om hon kan bestämma sig för hur hon vill forma sitt liv och framtiden för en värld som har klyvts mitt itu. 

Omdöme: När man började läsa denna kunde man verkligen inte föreställa sig vart den skulle leda men det styrde ju in på det spåret ganska tidigt. Jag gillar hur Feyre utvecklas genom boken och blir mer självsäker och Rhys blir en ny favorit även om jag gillade honom ganska mycket i ettan med. Egentligen innehåller boken inte jättemycket spänning men på något sätt så känns den ändå inte som en mellanbok utan har en väldigt viktig roll i storyn. Slutet var omtumlande men kändes ändå bra och är spänd på hur det ska gå när kriget bryter ut i bok tre. Övrig kommentar är att jag inte gillade när Rhys ville avslöja sin hemliga stad och mycket riktigt fick jag rätt om att det var en ursel idé, haha. 

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Ett hov av vingar och undergång av Sarah J. Maas