Titel: Krigsstorm

Författare: Victoria Aveyard

Bokförlag: Modernista

Utgivningsår i Sverige: 2019

Språk: Svenska

Översättning av: Katarina Falk

Originaltitel: War Storm

Riktiga utgivningsår: 2018

Serie: Röd Drottning #4

Tidigare delar i serien: #1 Röd Drottning, #2 Glassvärdet, #3 Kungens Fånge

Antal sidor: 655

Första meningen: Under ett utdraget ögonblick är det som om vi drunknar i tystnad.

Handling: I den fjärde och avslutande delen av Victoria Aveyards Röd drottning-serie har Mare Barrow lärt sig sin läxa: Hon har blivit förrådd för sista gången. Fast besluten att skydda sig själv och sina röda vänner står hon redo att en gång för alla krossa den silverregim som tvingat folket på knä i så många år. Men det är en kamp som hon inte kan vinna på egen hand. Ännu kontrolleras Norta av Maven Calore: en man besjälad av en övertygelse så stark att han är beredd att förgöra allt och alla som kommer i hans väg. De röda och blandblodiga måste resa sig, tillsammans. Och Mare behöver slåss sida vid sida med den man som krossat hennes hjärta, för att tillsammans störta Maven från hans tron. Detta är tiden då Mare slutligen måste stirra sitt öde i vitögat. Detta är tiden när kriget blåser fram, en tid när allt och alla sätts på prov, men när inte alla överlever.

Omdöme: Sådär, då var denna serien avslutad och jag känner mig...tom typ. Jag ska vara helt ärlig: jag hade förväntat mig mer. Visst, det är slutstrider, det är drama och spänning men sedan är slutet alldeles för öppet. Mare slåss mot Maven och sen bara svimmar av och man får inte ens veta hur hon lyckades döda honom. Det kändes väldigt konstigt. Och "slutet" på de rödas uppror och kriget mot Sjöländerna är "stenen har satts i rullning" - vad är det för slut? Jag ville ju att det skulle lösa sig på riktigt. Att det skulle finna kriget helt och inte bara detta slaget. Att de röda skulle börja styra landet ihop med Cal och att det blev ett konkret framsteg på något sätt. Och sedan Cal och Mare - det kunde väl åtminstone fått sluta med en lycklig återförening för dem. Inte att "vi behöver tid" och så lämnar de varandra på ett sätt som nästan inte ens känns vänskapligt. Jag kanske är gnällig och hård nu för boken var inte långtråkig på något sätt utan hade ett bra tempo och mycket spänning. Men det är fortfarande slutet på en serie och då har jag faktiskt lite högre krav. Så ja, trots att boken i sig var bra så är jag besviken på hur serien slutade.

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Wildcard av Marie Lu