Titel: Eldbunden

Författare: Ylva Lee Lindell

Bokförlag: Mörkersdottir Förlag

Utgivningsår: 2013

Språk: Svenska

Serie: Eldbunden #1

Antal sidor: 296

Första meningen: Jag minns bara mörker, en plötslig vindpust och en gnisslande grind.

Handling: Känslan att bara vara vanlig är ingen känsla som Mindra är särskilt bekant med. Omgiven av ungdomar från vanliga hem, med vanliga familjer och vanliga intressen känner hon sig ganska ensam. Mindra kommer till internatskolan S:t Mikas en sen höstkväll med en sliten tygväska. Familjen som hon varit placerad hos i flera år har tröttnat på hennes vanskliga tonårsbeteende och givit upp om att hon någonsin ska bli som andra. Utåt sett är hon en helt vanlig tjej med alla attribut som andra tonårstjejer men inuti bär hon på en stor hemlighet och en ännu större fruktan: Eld. Vart hon än går har saker en tendens att börja brinna. Hon vet inte varför eller ens hur hon ska kunna stoppa det. Det enda hon verkligen önskar är att någon gång någonstans bli accepterad för den hon är. Men så träffar hon Bastian. Bastian förstår och lyssnar och accepterar henne precis som hon är. I Bastians värld känner hon sig plötsligt hemma men en sak står klart redan från början: han är inte som någon annan hon mött och plötsligt befinner hon sig i en verklighet där änglar och hämndlystna spöken är vardagsmat.

Omdöme: Språket var fruktansvärt - en typisk svensk författares bok, det märke man direkt. Men efter ett tag blir handlingen allt bättre och boken börjar bli intressant. Jag gillar Mindra (eller Miranda som jag alltid läser det som, hehe) som karaktär. Hon är den klassiska fantasytjejen på alla sätt och vis. Vet inte att hon inte är vanlig människa. Upptäcker det p.g.a en kille som hon blir kär i. Är speciell även bland de övernaturliga. Ja, ni vet, sådär som det nästan alltid är. Och det är absolut inget fel med det för det gör en bra story och man kan ju anpassa den på massor av olika sätt. Dessutom gillar jag verkligen Delhad, denne till en början väldigt elak kille som man inte litar på men som snart kommer visa en helt annan sida som berör inte minst Mindra själv. ☺

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Shadowhunters and Downworlders av Cassandra Clare

Titel: Clockwork Princess

Författare: Cassandra Clare

Bokförlag: Simon & Schuster

Språk: Engelska

Utgivningsår: 2013

Serie: The Infernal Devices #3

Tidigare delar i serien: #1 Clockwork Angel, #2 Clockwork Prince

Antal sidor: 568

Första meningen: "I'm afraid," said the little girl sitting on the bed.

Handling: Tessa Gray borde vara glad - är inte alla brudar lyckliga? Men när hon förbereder sig för sitt bröllop med Jem Carstairs, börjar ett nät av skuggor att dra sig runt omkring skuggjägarna som bor i institutet i London. En ny demon visar sig vara förenad genom blod och hemlighetsmakeri till Magistern, mannen som planerar att använda sin armé av skoningslösa automater till att förgöra skuggjägarna. Han behöver bara en sista sak för att slutföra sin plan för förstörelse. Han behöver Tessa. Tessa vet att Axel Mortmain är Magistern, och han kommer för henne, men inte var eller när han kommer att slå till. Charlotte Branwell, chefen för Instutet i London, försöker desperat att hitta Mortmain först. Och pojkarna som lägger anspråk på Tessas hjärta, Jem och Will, gör allt för att rädda henne. För även om Tessa och Jem nu är förlovade och Will vet att han borde tvinga sig själv att hitta någon annan att vara med, är han mer kär i henne än någonsin.

Men skuggjägarna på Institutet i London kan inte stå ensamma, och i deras hemland Idris tvivlar Klaven på deras påståenden om att Mortmain kommer. Övergiven av dem som borde vara deras allierade och med sina fiender som kommer närmare finner sig skuggjägarna fångade när Mortmain tar det läkemedel som är allt som håller Jem levande. Med sin bästa vän för döden är det upp till Will att riskera allt för att rädda den kvinna som de båda älskar. För att köpa Will tid ansluter sig besvärjaren Magnus Bane med Henry Branwell för att skapa en enhet som kan hjälpa dem att besegra Mortmain. När de som älskar Tessa arbetar för att rädda henne, och framtiden för de skuggjägare som bor med henne, inser Tessa att den enda person som kan rädda henne är hon själv, och i upptäckten av sin egen sanna natur börjar Tessa att lära sig att hon är starkare än hon någonsin drömt om. Men kan en enda kvinna, även en som kan befalla kraften hos änglar, kämpa mot en hel armé?

Omdöme: Vilken fantastisk avslutning på en underbar serie! De sista 100 sidorna innehöll så mycket känslor! Som ni kanske vet är jag starkt team Will, men det betyder absolut inte att jag inte gillar Jem för han är också en underbar karaktär. Och bandet mellan Will och Jem - det gjorde så ont att se dem skiljas åt. Tårarana bara rann. Så det var mycket förluster och inga större vinster egentligen men man kände ändå att allt var bra i slutet. Tessa fick sin ena kärlek och hon hade kvar sitt halsband ända till slutet, något som kändes väldigt viktigt för mig, hehe. Om jag ska anmärka på något så är det hur striden mot Mortmain blev. Helt plötslgt var den bara över och sen nämdes den inte mer över huvud taget. Jag hade velat ha lite mer om den för nu verkade det som att alla karaktärer typ bara glömt bort den. Men, jag kanske missade något eftersom boken är på engelska. Grym bok iaf och även om den inte slår The Mortal Instruments så är den nog bara 0,1 poäng efter. ;)

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Eldbunden av Ylva Lee Lindell

Titel: I Solstormens Spår

Författare: James Dashner

Bokförlag: Bokförlaget Semic

Utgivningsår i Sverige: 2015

Språk: Svenska

Översättning av: Ylva Spångberg

Originaltitel: The Kill Order

Riktiga utgivningsår: 2012

Serie: The Maze Runner #4

Tidigare delar i serien: #1 I Dödens Labyrint, #2 I Vansinnets Öken, #3 I Dödens Stad

Antal sidor: 345

Första meningen: Teresa tittade på sin bästa vän och undrade hur det skulle kännas att glömma honom.

Handling: När Thomas hamnar i labyrinten är världen utanför i ruiner. Solstormar har bränt jorden och ett fruktansvärt virus härjar. Men hur blev världen sådan? Ingen av dem vet. Deras minnen har raderats och det förflutna är förlorat.

Mark och Trina var där när det hände, de såg världen brinna. De flydde från ett översvämmat New York och har startat ett nytt liv när något ännu värre drabbar världen.
Viruset.
En sjukdom som förstör människors hjärnor och tar bort allt som gör dem mänskliga. Ingen går säker. Ingen, utom en övergiven femårig flicka. Vem är hon? Kan hon vara nyckeln till mänsklighetens överlevnad?

Omdöme: Åter klev jag då in i en av de bokvärldar som jag vantrivs i. Jag gillar inte världar där hela dagens moderna samhälle har rasat samman och allt ligger i ruiner. Blir så vemodig då och får typ panik över att det ska hända på riktigt, hehe. Sedan tycker jag, precis som jag skrev i recensionen om den tredje boken, att vraken inte tillför mer än att äckla och få mig att vilja lägga ifrån mig boken. Huvudpersonen Mark är på många sätt lik Thomas, men kanske inte lika stöddig. Han kämpar för att allt ska bli bra och hoppas att det kanske ska finnas ett botemedel mot stormsjukan samtidigt som den förstör mer och mer av hans hjärna. Slutet är ganska rörande och fint och bokens sista sida gör en ganska förvånad och faktiskt sugen på att läsa bok fem. För vem vill inte veta hur det gick till när Labyrinten byggdes? Den är ju typ det ända som är bra med hela serien. Så det är slutet som gör att boken inte hamnar under betyget "Dålig".

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Clockwork Princess av Cassandra Clare