Titel: Glassvärdet

Författare: Victoria Aveyard

Bokförlag: Modernista

Utgivningsår i Sverige: 2016

Språk: Svenska

Översättning av: Katarina Falk

Originaltitel: Glass Sword

Riktiga utgivningsår: 2016

Serie: Röd Drottning #2

Tidigare delar i serien: #1 Röd Drottning

Antal sidor: 446

Första meningen: Jag rycker till.

Handling: Mare Barrows blod är rött - färgen hos vanligt folk - men hennes silverförmåga, kraften att styra blixten, har förvandlat henne till ett vapen som kungahuset försöker kontrollera. Härskaren kallar henne en omöjlighet, en bluff, men när hon flyr från Maven, prinsen - vännen - som bedrog henne, upptäcker Mare något häpnadsväckande: Hon är inte den enda i sitt slag.
Jagad av Maven, nu en hämndlysten kung, ger sig Mare ut för att söka upp och rekrytera andra röd-och-silver-krigare till kampen mot hennes förtryckare. Men Mare inser att hon befinner sig på en livsfarlig väg, där hon riskerar att bli just det slags monster hon försökerbesegra.
Kommer hon att krossas under tyngden av de liv som upproret kostar? Eller har hon härdats för gott av allt svek och förräderi?

Omdöme: Även om den inte når upp till första bokens nivå (men vilken uppföljare gör det?!) så är denna väldigt bra för att vara tvåan. Det är ett högt tempo genom hela boken och fantasktiska både miljö- och känslobeskrivningar. Det var svårt att komma in i handlingen igen då jag glömt så mycket sen jag läste bok ett och de flesta karaktärer var okända namn för mig som ibland klarnade under bokens gång men oftast blev de som en helt ny karaktär. Tempot är högt och men mycket action. Jag saknar dock lite romantik mellan Mare och Cal för att väga upp all blod och död som finns i boken för övrigt. Sen är jag lite orolig över vad Mare är påväg att bli. Hon har verkligen slutit sig, blivit distanserad och förlorat sitt hjärta. Som hon beskriver det, har hon blivit kall och hjärtlös på insidan. Men jag klandrar inte henne precis, annars hade hon redan brytit samman. Det känns dock alltid lite oroligt att följa en karaktär som man tycket börjar ta allt fler grymma och felatiga beslut. Och till sist: slutet. Det är ett fruktansvärt slut, det måste jag vara ärlig att säga. Inte fruktansvärt som att det var dåligt skrivit för det är en riktig cliff hanger men från Mares synpunkt (som även blir läsarens) så kan det knappt bli mycket värre... Får nog behärska mig nu innan jag skriver för mycket för då har jag spoilat hela slutet för er, haha.

Boken balanserar mellan "Gilar" och "Älskar" men då jag stör mig på Mares nya hårda och i många fall grymma attityd och uppträdande så hamnar den på "Gillar". Dock med ett plus bakom. ;)

Betyg:

Boken jag ska börja i nu: Själarnas Bibliotek av Ransom Riggs